Fahlmans – ett konditorihus i tre generationer

bok1

Vi är stolta över att presentera en jubileumsbok över Fahlmans historia som 2014 firar 100 år som konditorihus. Författare av boken är Mats Ekdahl som betonar konditoriets betydelse i vår egen tid som en del av stadens liv där människor möts och samtalar i det som sociologerna brukar kalla ”den goda staden”.

Den är ett kulturhistoriskt bidrag till den svenska konditorinäringen, men dessutom en mosaik av liv och leverne kring Öresund och på så vis även historien om Helsingborg i ett nötskal. Boken kan köpas för 175:- i vår butik på Stortorget och nedan följer ett utdrag ur boken.

”Det finns mycken äkta yrkeskärlek hos konditorn och en stark känsla för det konstnärliga i form och linjer. Där finns en odlad smak för det goda och det bästa, det gedigna och det solida, och där yttrar sig ännu, trots våra krassa tider, en skaparglädje som värmer själen på alla och envar.”

georg-3Här ska berättas en historia om en konditorfamilj som inte bara är en viktig del av den svenska sockerbagarehistorien, utan också har bott i en lägenhet ovanför sitt eget konditori  och bageri i tre generationer. Först i en stor paradvåning på över 300 kvadratmeter, men som sedan minskades, bättrades på och ändrades efter hand, i takt med konditoriets expansion och familjens utökning.

Georg Fahlman, den förste och den ”störste” enligt sonen Lars, föddes i Kristinehamn i juni 1888 som äldsta barnet till lokföraren Carl Ludvig Fahlman och dennes hustru Anna Maria som kom att föda en barnaskara om inte mindre än sju söner och tre döttrar.

Lite kaféhistorik

kaffe-2Kafékulturen knyts ofta till städer som Paris, Rom, Wien, Lausanne, Budapest, Prag och Berlin. Där har man avnjutit kaffe, småkakor och tårtbitar, och där har man diskuterat, disputerat och dissekerat i alla tider. Man har grälat, gråtit och skrattat. Bytt och jämfört åsikter. Till denna krets av anrika kaféer hör också Fahlmans i Helsingborg – även om det hos Fahlmans förstås inte har startats några revolutioner eller nationella resningar, som i Paris och Budapest där intriger skapades, komplotter föddes och listiga planer tänktes ut. Men vem vet?

Ett helt århundrade har satt sin prägel på Fahlmans hörna som konditoriet har kallats i folkmun i alla tider. De många åren har gett det en naturlig patina som många andra ställen försöker uppnå på konstgjord väg.

”Vad är det för en plats som gör det möjligt för människor att träffas utan att vara formellt inbjudna, bara för att träffa andra, prata med dem, iaktta dem utan att etablera en intim relation?”, frågade sig en gång den tjeckiske författaren Franz Kafka. Han tänkte då på kaféerna i Wien och den roll som dessa spelade för energin i staden, såsom en plats för både själslig och lekamlig spis.

Som ingen annan stad i världen var det också Wien som slog an tonen för kafékulturen, och det är också den linjen som Georg Fahlman och hans barn och barnbarn har hållit sig till. När den konditoribesökande allmänheten går förbi Fahlmans skyltfönster ska de stanna upp, titta, och konstatera: ”Det är klass på det som Fahlmans gör”. Det var Georg Fahlmans filosofi.

Georg Fahlman på Stortorget

FahlmanBokblL.pdf__sida_34_av_118_Det är i denna fängslande sockerbagarehistorik som vi ska placera in Georg Fahlman. Han är nämligen i hög grad en viktig del av denna historia. Georg Fahlman var en nyskapande personlighet som öppnade dörren till kreativiteten utan att för den skull negligera traditionen. Han blev med åren, för att använda en travestering om forna tiders chefredaktörer, ”stadens konditor”. Fahlmans konditori blev ett begrepp på var mans läppar. Men vägen dit var inte helt lätt. Den första tiden hade sina prövostenar. Det första världskriget 1914-1918 orsakade kraftiga omvälvningar på varumarknaden. Liksom andra konditorer utsattes Georg Fahlman för väldiga påfrestningar. Priserna på förnödenheterna sköt i höjden. Bristen på råvaror hade börjat bli märkbar redan under krigets första år.

Priserna på framför allt smör, ägg och frukt blev fullkomligt orimliga. Först vid krigets slutfahlmans_1-2 hade konditorernas egen inköpscentral satts på fötter. Den motsvaras i dag av företaget KåKå som är den ledande leverantören av ingredienser och tillbehör till bagerier och konditorier. Inte förrän 1921 började tiderna återgå till något så när normala gängor. Det var också detta år, 1921, som Georg Fahlman gjorde sitt stora genidrag: det avgörande steget till Stortorget.

Det dramatiska Sundet

krig

Den 9 april 1940 ryckte så det andra världskriget så kusligt tätt inpå Sveriges knutar som tänkas kan. När helsingborgarna vaknade den morgonen fick de veta att tyska truppstyrkor hade ockuperat Danmark. Efter detta följde år av dramatik och oro.

”Hans skor är för stora och hans mössa för trång/hans byxor för smala – och hans rock är för lång.” Ja, det var en tämligen realistisk bild av den svenske soldaten modell 1940 som gavs i det årets stora schlager Min soldat sjungen av Ulla Billqvist.

Lars Fahlmans kontinentala lärlingsbana började i Zürich med ett kortare besök hos det berömda konditoriet Sprüngli. Därefter fortsatte han till Montreux för att praktisera hos konditoriet Zürcher, vars ägare var en god vän till Migg Spörndly. Samtidigt som Lars Fahlman var i Schweiz så reste herr Zürchers son till Helsingborg för att praktisera på Fahlmans. Detta var på den tiden ett vanligt utbildningsmönster i det internationella konditorutbytet. Så också i den svenska ”konditoradeln”.

Marie-Thérèse och Lars

marie-therese-2Lars Fahlman kom att stanna två år i Schweiz. Vid ett uppföljande besök hos Sprüngli i Zürich föll hans ögon på en ung, chic och fransktalande schweiziska vid namn Marie-Thérèse som jobbade där. Hon var inte bara dotter till Jacob Baumgartner, en klassiskt skolad konditor i Lausanne, utan också en behaglig person att vara tillsammans med och att prata med.

Både Lars och Marie-Thérèse ställde hårda krav på sig själva. De såg konditoryrket som ett konsthantverk men stretade emot romantiseringarna. De kände på sig att tiderna skulle bli kärvare för de svenska konditorierna. I vilket fall fortsatte de på den inslagna vägen med att få konditoriets gäster att känna sig hemma och nöjda. De utstrålade energi och familjeföretagande och blev ett ambassadörspar för konditorinäringen i södra Sverige.

Pierre, Mikael och Kajsa

mikael-pierre-kajsa-2I dag äger bröderna Pierre och Mikael Fahlman hälften av Fahlmanshuset efter att pappa Lars systrar Stina och Vera-Lisa sålt sina respektive andelar till mäklarefirman A. Cronholm samt efter att Lars i sin tur köpt sin bror Börjes (1915-1985) fjärdedel av huset.

Kajsa, Mikael och Pierre Fahlman inser att Fahlmans är ett starkt varumärke som det gäller att vårda väl. Skimret från ”Georgs dagar” måste självklart fortsätta ligga kvar över Kullagatan och Stortorget.